På många sätt är Tjuvjakt något av ett fenomen inom svensk hiphop. Gruppen har för tillfället 11 miljoner spelningar på debutsingeln ”Tandtråd”, hundratusentals på varje spår av deras efterföljande mixtejps och 200,000 månatliga lyssnare på Spotify. De har bokats bland prestigefyllda namn som Veronica Maggio och Afrojack till Brännbollsyran och ska i sommar uppträda på Gröna Lund. De producerar och skriver allt material själva och har sin egen label Mångata, där debutalbumet nu också släpps genom.

Så man måste fråga sig: varför pratar ingen om Tjuvjakt?

Med undantag för några intervjuer i samband med debuten ”Vems värld är det här?” tycks Tjuvjakt, precis om SödraSidan, verka inom en svensk medieskugga som är svårförklarad med tanke på deras enorma popularitet hos sina fans. Orsaken till detta bör behandlas i en helt egen text, men det som står klart är att Tjuvjakt bör tas på allvar. Till synes formade ur kölvattnet av svensk ryggsäcksrap under Whoa-eran, finns självklara paralleller till Snook – ett annat fenomen från samma ö i Stockholms skärgård.

”Jag tjänar mer på ICA än nån rapkarriär, men är hungrigare än någon annan rappare är” rappar Arvid Lundqvist på ”Money money money”.

Men här ryms även en mängd andra influenser; ”Dela på natten” för tankarna till Post Malones genombrott ”White Iverson” och en av 10-talets mest förbisedda pärlor, ”Va händerå?”, för tankarna till både Drake och Jamie xx. Drivna av Olle Grafström, Fredrik Woodz och Kid Eriksson musikaliska intellekt kännetecknas man av ett högkvalitativt och mångfacetterat sound med rap som sällan är revolutionerade, men samtidigt har en charm som kanske framförallt tilltalar de tidiga 90-talisterna som värdesätter slutprodukt före autenticitet.

Debutalbumet ”Välkommen till Mångata” är något ojämnare än briljanta mixtejpet ”Musik är ju kul”, men det är tydligt att Tjuvjakt fortsätter att mogna som artister och utvecklas i enlighet med tidsandan. Det är dags för alla andra att börja hänga med.

Bästa låt: ”Lite äldre än innan”

Bästa produktion: ”Va händerå?” & ”Va heteru?”. Två frågetecken blir två utropstecken i utförande.

Bästa gästinhopp: Albin Gromer på ”Luta dig mot mig”. Att väcka Albin Gromer till liv kan vara årets kulturgärning. Här är han tillbaka, lika ljuvlig som alltid.

Tänkvärd text: Syrliga subliminals delas ut på ”Va heteru?”:

”Herr recensent brukade va vår bäste vän, då Tjuvjakt var en preferens, men nu har han hållt käften sen / vi, gjorde det bättre än dom andra i vår era men dom blev signade av Petter sen, och fick det svårt senare”

// Malkolm Landréus

65ba07add7a32f7b0a037f23