Att Danny Brown har en minst sagt spretig karaktär är inget nytt. På förhand förväntar sig både jag och övriga i publiken en utomordentligt galen show – något som det sannerligen också kom att bli. Browns tillgjorda och (snällt formulerat) retfulla röst är så klart det bestående intrycket rakt igenom, men bakom hans image och snabbt levererade lyrik i nasalt tonläge, finns en sällsynt talang som Detroit-rapparen besitter. Onekligen är Danny Brown denna kväll mer utav en rockstjärna än en rappare och publikens imponerande respons på rockstjärnan i honom var inget annat än lysande. Likt ScHoolboy Q-spelningen var trycket oerhört högt och den dedikerade raden längst fram kunde exakt när varenda fras när mixtapespår och material från hans tidigare katalog spelades. Låtar som “Bruised Brigade” och “Pneumonia” bar med sig en otrolig hype och trycket höll sig jämnt ut genom spelningen. Ironiskt så reagerade inte publiken alls lika starkt på Dannys kanske största hit i “25 Bucks”. I och med den starka rockstjärnekänslan av spelningen hade åtminstone jag en farhåga att de mer ”hip-hopiga” låtarna “Really Doe” och “Grown Up” inte skulle få samma respons av publiken. Men ack så fel jag hade, energin var minst lika hög där med. Det sistnämnda fick mig definitivt att inse hur stor lojaliteten bland Danny Browns fans är, vilket för mig blir kvittot på hur stark och autentisk karaktär Daniel from Detroit faktiskt är.


Bästa låt:
“Smokin’ And Drinkin’”

Vi minns: Browns sjukt roliga grimaser i takt med hans unikt jobbiga röst.

Publiken: Fantastisk!

/ Artin Hojat

Hypen på den här spelningen liknar den vi hade på Schoolboy förra veckan!

Ett filmklipp publicerat av Kingsize Magazine (@kingsizemag)

Whoever thought @xdannyxbrownx be the greatest growing up?

Ett filmklipp publicerat av Kingsize Magazine (@kingsizemag)

Foto: https://www.instagram.com/xdannyxbrownx/

65ba07add7a32f7b0a037f23