Kingsize har träffat Stockholm-trion Dirty Jens, Buju Anton och Bjarne B i samband med releasen av nya skivan "PsykoAkustik". Läs intervjun signerad Alexander Kihlström här!

Efter två år sedan ”Rap på svenska” är trion med tre unika personligheter tillbaks. Trion som baserar sin musik på grunden av hiphop och följer den samplingstradition som råder men utan att följa många fler regler och normer än så. Man vet aldrig riktigt var man har Sjukstugan förrän dom berättar det för en, vilket ge gör på nya skivan ”PsykoAkustik”.

Kingsize skribent Mia Andersson beskrev skivan på ett bra sätt i sin recension: ”Det Sjukstugan gör är att utmana mitt intellekt samtidigt som de böjer och bänder på min bekvämlighet. De använder sin experimentlust för att utveckla mitt musikaliska sinne och påminner mig om att allt är föränderligt.”

Det sammanfattar både skivan och Sjukstugan som väsen ganska bra. MCn Dirty Jens, MCn/producenten Buju Anton och DJn/producenten Bjarne B (eller Toju, Anton och Björn som staten kallar dom) är ett unikum i svensk hiphop och debutskivan ”Rap på svenska” liksom den nysläppta uppföljaren ”PsykoAkustik” är båda bra exempel på det.

När Sjukstugan var en av de unga lovande akterna som Petter signade via sin underlabel BABA Recordings (Sony Music) så var det många som hoppades på stordåd. Tillsammans med bl.a. The Order/Ozone Fukkaz, Toffer och Penga’ Per var de redo att skapa vågor på vattnet tillsammans med BABA. Sjukstugan var de enda som släppte ett album genom BABA av dessa och skivan blev väl mottagen där ”Zig Zag” blev en stor hit som fortfarande spelas på dansgolv i hela landet.

Nu har Sjukstugan och BABA skilts åt och ”PsykoAkustik” släpps via On Axis Recordings (Skuggan Av Svampen, Östblockarn m.fl.). Skivan är ute digitalt i skrivande stund men liksom debutskivan kommer snart albumet även ut på vinyl.

Jag mötte upp trion hemma hos Dirty Jens där vi pratade om allt från att inte följa regler när man skapar, efterdyningarna av hiten ”Zig Zag” (och den omtalade remixvideon som inte uppskattats av alla), samplingsbaserad musik och hur relationen är till BABA Recordings/Petter idag…

Vi träffades på Fasching för ett tag sedan och då beskrev ni skivan som lite ”mindre tillgänglig för unga”, kan man säga. Lite vuxnare innehåll och sound. Var det ett medvetet steg att ta med skiva nummer två?

Buju Anton (BA): Vi tänkte faktiskt kalla skivan för ”Barnförbjudet” från början. Det var flera låtar på förra skivan, framför allt ”Zig Zag” då, som gick hem hos yngre kids. Men det är lite konstigt eftersom min vers börjar ”MCs blir bänga som på MDMA” liksom. Det är inte för barn och har aldrig varit för barn, men den gick hem bland yngre lyssnare för att den var catchig typ.

På ”PsykoAkustik” har ni inga catchiga låtar på det sättet. Skulle ni säga att det är ett mer ”moget” sound?

Bjarne B (BB): Kanske lite, men det är fortfarande mycket flams på vissa låtar.

Dirty Jens (DJ): Sen är det ju ganska stor skillnad på hur vi har jobbat med skivorna. Inför förra skivan hade vi dragit igång Sjukstugan och det resulterade till slut i ”Rap på svenska”. Den här skivan var mer planerad, att vi satte oss ner och sa: ”nu ska vi göra en ny platta”.

Är det mer genomtänkt till den här skivan alltså?

BA: Nja, vi började egentligen med den här skivan direkt efter förra. Så arbetet har ju varit kontinuerligt egentligen, även om vi till det här albumet var mer på det klara hur vi skulle jobba.

Soundmässigt tycker jag att ”PsykoAkustik” fortsätter på samma spår som ”Rap på svenska”, men den känns ännu mer experimentell och utforskande. Det känns som att ramar, regler och krav är ännu mindre relevanta i skapandeprocessen den här gången. Håller ni med om den analysen?

DJ: Det är skitnice. Om folk uppfattar det på det sättet, så känns det bara bra för oss.

BA: Det har jag tänkt på lite grann. Om någon skulle fråga: ”Vad har Sjukstugan för sound?” så skulle jag nog svara det: att vi inte följer några regler och att det är helt okontrollerat utan att det blir orimligt och konstigt.

Ni fortsätter att använda er av svensk musik i samplingar och på ”Psykoakustik” blir det väldigt interaktivt där man genom skivan blir ”talad till”, från introt och skivan igenom genom ’skits’. Var det något ni eftersträvade, att försöka skapa en tydlig interaktion med lyssnaren?

DJ: Ja, vi hade det på första skivan också men jag tycker att vi gjorde det ännu bättre den här gången. På den här skivan har vi tänkt mer utifrån att det ska bli ett komplett album istället för att tänka låt för låt, så då har man tänkt mer på skits och sådant. På alla mina favoritskivor när jag var yngre var det en massa sköna skits. Jag kommer ihåg TLCs gamla skiva där Busta Rhymes var med och skitsen var så jäkla bra. Jag älskade den bara för det typ. Så vi vill återta skits för det är ingen som gör det nu, ingen i Sverige i alla fall och väldigt få överhuvudtaget.

BB: Vi gillar ju att samla skivor också, från alla tider. Så det är klart att vi plockar lite sköna grejer från när vi cratediggar.

Hur går beatproduktionerna till? Det känns som att ni spenderar mycket tid framför pilsnerfilmer för att hitta sköna grejer att sampla…

BA: Haha, det är Bjarne Bs skivsamling som är pilsnerfilmerna.

BB: Ja, precis. Men annars producerar vi lite tillsammans men det är mest på varsitt håll.

BA: Ja och vi gör mycket mer beats än vad vi gör låtar. Men låtarna som görs skapas med en speciell låtidé i åtanke oftast.

DJ: Jag tror att man hör det mycket om man lyssnar på beatsen och refrängerna på skivan. Det är som med ”Dum dum bäng” till exempel. När vi först hörde beatet så lät det så: ”dum dum bäng”, så det fick bli låten helt enkelt, haha. Det är mycket sådant på skivan, det melodin och/eller samplingen säger är ofta det som blir refrängen också på något sätt.

Jag tycker att det är väldigt tydligt på skivan också. Just hur beat, sampling, refräng, text och rap allt flyter ihop och att det finns en röd tråd i varje låt egentligen… Allt hänger ihop.

BA: Och det är just det som är tanken också. Du och jag träffades ju på Homeboy Sandmans konsert här och han säger i en låt: ”Producers get it confused / Like, do I have a verse I already wrote, but I ain’t already use? / I feel defeated / Like MJ could have spit the “Thriller” verses over “Beat It”. Precis så är det för oss, allt måste hänga ihop och rappen är ingenting utan beatet och vice versa. Men beatet är grunden för det hela och sen färgar vi alla tre låten på våra egna sätt utifrån det.

Men nu när ni har jobbat tillsammans ett tag och slutprodukten låter enhetlig och genomtänkt – är ni också effektivare i studion? Går det snabbare att göra låtar nu när ni vet var ni har varandra?

BA: Det hoppas jag!

DJ: På ett sätt så kan vi vara effektiva, när vi vill vara effektiva. Men sen har vi ändå… vi är väldigt olika karaktärer kan man säga.

Med olika åsikter?

DJ: Nej inte åsikter på det sättet, det är inte det. Vi kommer bra överens. Men det kan vara när vi har bestämt att vi ska spela in och någon inte kan plötsligt, någon kanske kommer sent osv. Det är mer en planeringsfråga faktiskt. Men när vi väl jobbar i studion så är vi nu ännu effektivare än tidigare, ja.

BB: Den här skivan tog ändå betydligt längre tid än vad vi trodde och tänkte från början. Men då pratar vi om hela tidsspannet från start till slut och inte effektiv tid i studion.

En intressant sak på skivan är att ni har med en gästande artist på alla låtar, förutom introt. Det kan ibland kännas spretigt men här känns det naturligt. De som gästar är ju de som ni vanligtvis hänger med och gör musik med om dagarna, eller hur?

BB: Ja, så är det. De vi har jobbat med har helt enkelt blivit de som vi har varit med för stunden. Vi sitter redan i studion med de personerna och då kanske man vill ha in någon på en refräng till exempel.

DJ: Som med Broke ’N Tipsy-låten ”Vad hände” på skivan. Vi var uppe i Sundsvall för att spela in med Collén och för att köra live. Vi började på en låt med Collén men det blev inget av med den tyvärr. Då gick vi till Bessem i Broke ’N Tipsy, som vi kände väl sedan tidigare, och frågade om vi kunde göra något.

BA: Och hela låten blev klar på typ en timme!

DJ: Det var så skönt eftersom det blev en naturlig vibe. Han drog igång beatet och vi ville köra direkt. Vi skrev texter på plats, ringde ner min polare Emil Öhlén som bor i Sundsvall för att sjunga refrängen och sen körde vi.

BA: Han kom verkligen ner, spelade in en refräng och gick ut och festade. Haha. Men vanligtvis sitter vi länge och jobbar med en låt och filar på den, gör om den och så tills vi är nöjda. ”Zig zag” var dock en sådan låt som gick snabbt att göra. Skizz skickade idén till oss, vi åkte dit – skrev våra verser på plats och spelade in direkt. Vi hade skitbråttom av någon anledning och jag minns att Dirty spelade in sin vers medan vi stod med ytterkläderna på och skulle springa till bussen, haha.

BB: Sen att vi har gäster på varje låt var ju inte planerat från början, det bara blev så. När vi började bli klara med skivan så kom vi på det, att det faktiskt är gäster på varje låt.

sjukstugan-psyko-cover-S

På tal om ”Zig Zag” så släppte ni en remix (producerad av At the lab) med en tillhörande video av Adam Falk som både blev omtalad, hyllad och nominerad till årets video på Kingsizegalan 2014. Men jag såg att bl.a. Skizz, som producerade originallåten, tog kraftigt avstånd från den på Twitter. Vet ni varför?

BA: Tja… Vi umgås inte så mycket längre, av andra anledningar. Men idén till den videon är ju lite som The Roots video ”What they do” där vi leker med grova stereotyper. Och det finns ju så klart flera grejer att reagera på i videon, även om det är medvetna överdrifter. Men det Rikard reagerade på i videon var tjejerna skulle jag tro. Men jag visste inte att han hade skrivit på Twitter faktiskt.

DJ: Jag vet inte, det får man väl fråga honom om egentligen. Det är ändå bara kärlek till honom.

Har fler reagerat likadant på videon, som vissa kan anse vara lite provocerande kanske?

BA: Min tjejs syrras kompis tog bort oss från Facebook pga. videon. Men hon var typ den enda som reagerade, på det sättet. Men tar man innehållet i videon seriöst så är man själv lite skruvad känner jag. Det är ju menat att vara extremt stereotypt på hur hela hiphopgrejen är.

För att återgå till det vi egentligen är här för att snacka om… Första albumet släpptes på Petters underlabel BABA Recordings men nu släpper ni på On Axis Recordings. Hur kom det sig att ni valde On Axis, för det första?

BB: Vi tänkte släppa den helt själva först. Men sen snackade vi lite med On Axis, i första hand för att vi ville få ut skivan på vinyl och de är bra på det. Sen kom vi fram till att vi skulle samarbeta helt enkelt.

Och vad hände med BABA Recordings? Vad var det som inte funkade där?

BA: Jag vet inte riktigt men det verkar väl som att de inte släpper lika mycket grejer längre, att de kanske lägger ner så småningom. Vår andra skiva skulle inte släppas där i alla fall. De ska väl släppa Lilla Namos platta först och så har de ju släppt den där seglargubbens skiva.

DJ: Juha Mulari ja.

Det var ju mycket buzz kring BABA när de ville satsa på er, The Order-kollektivet från Göteborg, Toffer och Penga’ Per. Men alla har släppts från bolaget nu verkar det som. Penga’ Per sa ju bland annat att BABA inte trodde på hans projekt och att de ville ha något annat. Hur var det för er?

BA: Nej vi visste redan vad vi ville göra. Jag vet inte hur det är med de andra.

BB: De har aldrig sagt till oss vad vi ska göra eller hur vi ska låta.

BA: Nej precis, till oss har dom inte sagt det. Men det med Penga’ Per är ju knas ändå.

DJ: Sen, realistiskt sett. Om Petter ska driva ett skivbolag… det skulle han säkerligen kunna göra om han skulle bry sig om det och fokusera på det. Det är svårt som entreprenör när man har en massa andra projekt man också håller igång. ’Storken’ blir den som styr skivbolaget ensam och all kärlek till honom men ska han driva ett skivbolag själv och ta hand om 6-7 olika grupper? Det är svårt. Kolla på The Order, bara de är typ 12 personer, haha.

BA: Även om det var ett independentbolag så styrde ju Sony hela verksamheten. Så det var ju inte helt independent heller. Men vi är tacksamma att de släppte skivan ändå.

Så om BABA svarade till Sony Music, var då Sony nöjda med ”Rap på svenska”? De måste ha varit nöjda med responsen ”Zig Zag” fick till exempel?

BB: Det vet jag inte, men jag är övertygad om att de är nöjda med ”Zig Zag” som du säger. Sen är de nog nöjda över att ha släppt albumet också, det kostade dom nog inte särskilt mycket.

DJ: De ville väl säkerligen ha en ny ”Zig Zag” kan jag tänka mig.

Hur var det efter BABA då? Ni måste ha varit ganska heta och eftertraktade bland andra skivbolag?

DJ: Vi kollade inte ens runt på det sättet, eftersom vi var redo att släppa skivan själva. Vi ville bara ha hjälp med att släppa på vinyl och vi visste att On Axis var bra och vi kände dom lite sedan tidigare. Jag tror inte att jag hade velat signa på något bolag heller. Jag har redan varit hos ett större skivbolag och jag vet hur det fungerar. Skulle jag få en miljon kronor up front så skulle jag fundera på det, men det skulle de aldrig göra för det är ologiskt för dom.

Ja, nu har ni ju testat den svängen kan man säga…

DJ: Precis och jag tror att det kommer att hjälpa oss mycket framöver. Det har öppnat sina dörrar. ”Med min första grupp signade vi på Petters label på Sony”, det känns ändå helt okej.

På tal om Petter så är ”Saker & Ting” (med Frida Winlöf) på nya skivan en av mina klara favoriter. Förutom att ni samplar Petter i låten så känns låten som en rak höger på ett kapitalistiskt och pengadrivet samhälle. Är major labels också medräknat där? Är det en pik från er sida?

BA: Det är klart att det är allt det där.

DJ: Det är väl allt det där ja. Hela industrin. Det vi har samplat från Petter är just det som är hela grejen. Hans ord 1999-2000 när han var på BMG och gjorde hela den grejen med Bananrepubliken: ”Vad händer mannen? Ge mig mera procent, naturligt bunden med mig, ge mig cash permanent”. Det är samma budskap en massa år senare: ey yo vad händer mannen? Så det är väl till och med lite av en hyllning till Petter och det han gick igenom då, och nu är vi själva där i industrin.

Har han hört låten? Vet ni vad han tycker om den?

DJ: Han har inte sagt något. Jag vet att han har hört skivan, men han har inte sagt något vad jag vet. Sen gjordes den låten innan det blev klart att vi inte skulle släppa på BABA. De har hört skivan, de fick skivan så… Det var inte direkt som att det var en hemlig låt. Den hade släppts oavsett.

Framöver nu då? Vinylskivan släpps så småningom men har ni några singel- eller videosläpp aktuella innan det?

BA: Ja vi planerar en liveinspelningsvideo av ”Bulleribockrock” och ”Skivor” där vi då har med Gustav Ejstes och Björn i fokus som DJs. Jag tänkte faktiskt på det häromdagen. ”Zig Zag”-videon handlade mycket om dans och vi går igenom ett element av hiphop per album känns det som, med turntablism den här gången då, haha. Men det har bara blivit så egentligen, just för att vi är sådana killar som gillar alla delar av hiphop och så.

DJ: Det är mycket så för oss, vi följer den vibe vi gillar. Mycket blir som det blir bara, utifrån vad vi själva gillar och vad vi lyssnar på och uppskattar liksom. Det gäller allt: beats, texter, teman, rap, flows, scratch, samplingar, videos, humorn osv.

BA: Men vi börjar från beatet som sagt och det ska bli ett koncept som vi uppskattar till slut. Så slutprodukten är ändå genomtänkt med singelsläpp, videos och hela den biten.

Vi pratade innan om att ni är mindre styrda av regler, normer och förväntningar – men det är ändå genomtänkt. Det känns som att ni skiljer er från många andra svenska rappare på det sättet? Ni är inte lika styrda av hur ni förväntas låta eller hur det bör vara?

DJ: Ja så är det säkert till en viss del. Jag har en teori där, att många tror att om de låter som det som är bra och inne just nu så kommer det att gå bra för dom. På vägen glömmer de bort sig själva och sin egen stil, vilket är riktigt tråkigt. De glömmer bort att vara sig själva och det är det jag tror att vi fortfarande är – oss själva. Sen att vi har inspirerats av rappare och att man kan höra att jag liknar en viss rappare på en låt, visst, men jag har ändå min egen grej. Anton har sin egen grej, Björn har sin egen grej och sen skapar vi utifrån det.

BA: Sen är vi också riktiga extremer, när det kommer till vår smak och sådär. Vi är nischade i en viss grej och vi gör hiphopmusik till 100 %. Vi ser tillbaka på grunden av den och det är där vi håller oss. Visst att vi skevar ibland och det kan bli ganska flippat men det är fortfarande inom ramarna för den gamla skolan av hiphop, som vi är hårt bundna till.

I förra intervjun med Kingsize pratade ni om kärleken till att sampla svensk musik och att det var oerhört få i svensk hiphop som gjorde det då. Hur ser nutid och framtid ut för samplingsbaserad hiphop i Sverige ut överhuvudtaget tycker ni?

DJ: Det är nog fler som samplar svensk musik nu i alla fall.

BA: Men de som gör samplingsbaserad musik idag blir inte hörda tyvärr, det är inte populärmusik. Alla människor som använder skivor och samplar känner ju vi redan i stort sett, haha. Visst att man kan höra någon sampling här och var i populärmusik men nu är det mest datorer som gäller.

BB: Det kommer ändå alltid att finnas kvar tror jag och man hör det ju ibland, även i housemusik och liknande. Kulturen finns nog alltid kvar, men den är inte lika stor i mainstreamhiphop idag.

BA: Det är också lite skönt med ”PsykoAkustik”, att det inte finns några klubbiga låtar direkt. 808-kicken har jag försökt hålla mig ifrån i beatsen för det kan man lätt fastna i. Det handlar mycket om att inte gå på det som redan finns där ute utan göra sin egen grej och släppa det man tycker om själv.

Intervju av Alexander Kihlström